bolander

"VARFÖR VISADE DU BRÖSTEN I SKOLKATALOGEN?"

Låt oss nu ta det här från början. I höstas så skulle jag ta mitt sista skolfoto någonsin, och likt tradition så skulle det vara ett spexfoto. Min klass har sjukt svårt för planering, så på själva fotograferingsdagen så var temat fortfarande oklart. När vi stod inne i aulan och det var dags att ta bilden så kom någon med idén att en tjej borde vara barbröstad. Och den tjejen blev jag.

 

Att ställa upp på att bli fotograferad barbröstad i skolkatalogen är något av det bästa jag gjort, det var en sådan sjuk befrielse. Just i det ögonblicket så var det dock lika naturligt för mig som att stå med kläder. Jag menar, jag vet inte hur många killar som i sista sekunden bestämmer sig för att slänga av sig tröjan på ett spexfoto för att spänna sig lite. Eller ”sköna snubbar” som rent av planerar i veckor att de ska stå med sitt ”crew” och posera med bar överkropp. Så varför skulle inte jag kunna göra detsamma bara för att jag är tjej?

 

Så jag frågade fotografen: ”Är det okej för Ola att ta av sig tröjan på bilden?” Han svarade ja, så då frågade jag: ”Är det okej om jag tar av mig tröjan på bilden?” Hans svar var att han inte riktigt visste hur tema klasskort skulle känna inför det, men han var tydlig med att han själv tyckte att det var helt okej, varför inte liksom? Så bilden blev tagen, men det var inte fören senare på kvällen som jag började bli nojig.

 

Jag blev nojig för vilka reaktioner jag skulle få, och om bilden ens skulle gå igenom. Det var så många stopp på vägen där jag behövde få godkännande. Så jag började förbereda mig med fighting spirit och välgenomtänkta argument.

 

Men argumentationen kom aldrig. Självklart så blev processen längre än för en kille som tar av sig tröjan, där det inte ens finns en process utan det räknas bara som en självklarhet att han ska ha rätt till det. Det var tvunget till att gå igenom rektorn, elevkåren, skolledningen, tema klasskort osv. Men till min förvåning så blev jag inte ifrågasatt, de ville snarare informera mig om vilka risker som finns.

 

Jag tvivlar på att de 40st killar som tidigare två åren visat sig barbröstade i katalogen behövde bli informerade om risker eller att de fick gå och prata med rektorn. Men samtidigt, vi kan inte förvänta oss att förändring ska ske över en natt, och att det faktum att det gick igenom gör mig så stolt över Yngve, skolledningen och tema klasskort som om än något motvilligt lät den här bilden publiceras.

 

Nu ska jag äntligen komma till saken:

Varför stod du barbröstad i skolkatalogen? Svar: Enligt min mening så borde kvinnor ha rätt att visa sina bröst lika offentligt som killar. Vill du som tjej täcka dina bröst? Fine. Vill du som kille täcka dina bröst? Fine. Men jag tycker att alla ska ha rätten att bestämma själva. För visste ni att manliga bröst faktiskt har samma funktioner som kvinnors? Män kan också amma sina barn. Och jag har träffat män med större bröst än mig i mina dar och de har inte behövt täcka sig. Så varför ska jag då behöva det? Att skylla på biologin är ett fattigt argument eftersom det inte finns någon biologisk skillnad! Vi lever helt enkelt i ett samhälle där det är okej att visa en naken kvinnokropp som den är objektifierad men hell to the no att en kvinna kan visa sin kropp precis så som den är, naturlig och vacker. Kvinnor är inte objekt, kvinnor är människor. Och genom att avdramatisera kvinnokroppen så att den ses som lika naturlig som en mans, så har vi kommit ett steg närmre jämställdhet. I ett tidigare inlägg så skrev jag om kommentarer som jag fått genom min uppväxt som tjej, om mitt utseende, mina val, min sexualitet och liknande. Om ni kollar på det inlägget noga så ser ni att kommentarerna börjar hos vuxna. När jag gick på dagis så behandlade inte pojkar mig som en flicka, utan som en människa. Men allt eftersom vi lär oss av vuxna vilken plats vi har i samhället så börjar klasser och umgängeskretsar att delas in, där killar får naturlig makt och status.

 

 

Jag skrev det här inlägget för att jag även ville ge en stor eloge till en rad människor:

 

För det första: Tack till min underbara klass som stöttade mig och lovade att stå bakom mig om bilden eventuellt skulle få mothugg.

 

Tack till elevkåren som hjälpte och stöttade mig hela vägen. (Extra stort tack till Noa, ordförande och en av mina närmsta vänner, för att du låg på och kämpade för det här hela vägen fram)

 

En eloge till Yngve, skolledningen och tema klasskort för att ni inte var bakåtsträvare utan att ni hänger med i utvecklingen.

 

Och slutligen, en enorm eloge till alla er som jag trodde skulle gå på mig, som jag trodde skulle argumentera mot och inte förstå. Jag har fått otrolig respons, knappt ett ont ord, det är mäktigt. Jag har hört en del historier om hur det har pratats om bilden ”bakom min rygg”, men vet ni vad? Det gör mig ingenting. Alla har rätt till en åsikt och om du vill sitta och diskutera saker och ting med dina vänner och om du kanske inte tycker som jag, så har jag inga problem med det. För jag tycker att alla har skött det så snyggt. Inga påhopp, inte enormt mycket skitsnack, ingenting. Och om du inte håller med mig men ändå sköter det snyggt så är jag tacksam, och stolt.

 

Det har helt enkelt inte varit en så big deal, vilket både förvånade mig med samtidigt gjorde mig så himla glad, för det betyder att vi är påväg åt rätt håll. Och jag tror faktiskt att jag kommer att titta tillbaka på det här som vuxen och skatta lite åt det, eller jag hoppas det. Jag tror och hoppas att vi i framtiden kommer att ha kommit ännu lite längre och att kvinnokroppen vid det laget inte ses som ett objekt. 

Ni är bäst. Puss

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas